I Sverige kompensationsodlas lax och öring för att ersätta de naturliga bestånd som kraftbolagen utplånar genom att stänga av vandringsvägarna. Konstgjord andning som till och med kan vara skadlig, anser vissa.
Kompensationsodling ifrågasätts alltmer, men nu vill Fortum satsa stort på just detta i Forshaga, Värmland. Här vill man nu använda det senaste inom fiskodlingsteknologi.
– Det är en modern anläggning som bygger på en teknologi där man styr vattnet. Det skulle i sådana fall bli den enda i sitt slag i Sverige. Det är en långsiktig satsning på att bevara laxen och öringen, säger Tomas Utter projektledare på Fortum till Värmlands Folkblad.
Satsningen, som kommer landa på 80-90 miljoner kronor, applåderas av Forshaga kommun.
– Det är jättetrevligt om de lyckas få till det här. Det innebär en ökad attraktionskraft i ett redan väldigt fint område, säger kommunalrådet Benny Pedersén (S).

Många menar, både nationellt och internationellt, att den vilda fisken måste prioriteras.

Från många håll ser man dock kompensationsodling och utsättning av odlad fisk som en genetisk förorening och något som måste upphöra. Många menar, både nationellt och internationellt, att den vilda fisken måste prioriteras.
– Det hade varit mycket bättre att satsa 90 miljoner på den vilda fisken i Vänern. Vänerns unika lax och öringbestånd är hårt trängda och deras överlevnad är något som kommer ekosystemet tillgodo både nu och i framtiden. Odlad fisk utgör istället en fara för ekosystemen, säger Mikael Frödin, laxexpert.
Se ett filmexempel från Montana. Här fasade man ut odlingen och fick både mer fisk och en ökad fisketurism.

Sommenöringen har åter fria vandringsvägar i Lillån i Boxholm, då båda dammarna nu har åtgärdats.
Den övre dammen öppnades upp för en tid sedan genom en ny fiskväg. Nu har även det nedre vandringshindret, Huru damm vid Strålsnäs, tagits bort enligt tillstånd från mark- och miljödomstolen.
Dammarna har lett till att öringen varit instängd i vattendraget. Vandringhindren har också gjort att Sommens nedströmslekande öring inte kunnat ta sig till området. En ny vattendom för vattendraget säger att cirka 500 liter vatten per sekund eller den givna tillrinningen ska släppas in i vattendraget.

Detta kommer att stärka Sommens unika bestånd av nedströmslekande öring.

Länsstyrelsen har sedan slutet av 1990-talet arbetat med att dokumentera naturvärdena och drivit frågan om ett högre vattenflöde i ån.
– Glädjande att ett långt och enträget arbete för detta fina vattendrag nu gett resultat! Detta kommer att stärka Sommens unika bestånd av nedströmslekande öring och andra hotade arter som finns i ån, till exempel flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla. Även strömstaren och forsärlan ser nöjda ut, säger Lars Gezelius vid Länsstyrelsens naturvårdsenhet.

Årets roligaste Streetfishingtävling äger rum i Stockholm onsdagen 20 maj.
Den som har de tre längsta fotograferade abborrarna vinner. Bara fiske från land och konstgjorda beten. Du får inte åka bil eller moped. Kollektivtrafik eller icke motorburna fordon gäller. Tävlingen arrangeras av Sportfiskarna i samarbete med Söder Sportfiske och ABU Garcia.
Samling 17.15 vid Strömmen, Karl XII:s torg. Ingen startavgift och anmälan på plats.

Att öring är en trevlig matfisk, det vet väl alla som har smakat. Tydligen gillar också gäddorna denna feta fisk, i alla fall i Danmark.
I vatten där det finns gott om öring, finns det både gäddor och gösar som har en väl utvecklad smak för dessa prickiga fiskar. Och i synnerhet gäddorna väjer inte för att ge sig på stora öringexemeplar. Fiskar du gädda i strömvatten eller i sjöar med förbindelse till strömmande vattendrag, kolla upp öringbeståndet. Hyser vattendraget ett bra öringbestånd, ta då reda på när smoltutvandring, uppvandring av lekfisk samt när de utlekta öringarna glider med strömmen nedåt. Då är läge att fiska på de stora gäddorna med öringimitationer. Läs mer i Fiskejournalen nummer fem om hur danskarna har utvecklat detta fiske med brutala resultat. Fiskejournalen nummer fem finns i butik nu.

Nu får 22 miljöprojekt runt om i landet får dela på nästan 60 miljoner kronor från Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
Pengarna går bland annat till ökat skydd av marina miljöer, återställning av flottleder och restaurering av havsvikar.
– Målet är att projekten ska förstärka det miljöarbete som redan pågår på länsstyrelserna. Dessa bidrag går enbart till konkreta miljöåtgärder, inte forsknings- eller kunskapsprojekt, säger Charlotta Stadig, utredare på HaV.
HaV försöker hitta projekt som ger en balans mellan olika typer av inriktningar och olika vattentyper. De vill också få en geografisk spridning i landet. Av de 22 projekt som valts ut är 13 inom akvatiskt områdesskydd, exempelvis marina skyddade områden, och 9 inom riktade åtgärder, exempelvis våtmarker, minskad övergödning och fiskeprojekt.

Regleringen av Ångermanälven orsakar erosionsskador som äter upp stränderna. Det menar en markägare i Sollefteå som nu tar strid med kraftbolagen.
Vattnet äter sig längre och längre in i strandkanten för varje dag och nu riskerar delar av stranden att rasa. En av markägarna, Mikael Olsson, är orolig och menar att kraftbolaget måste ta sitt ansvar.
– Jag tror att det beror på den hastiga regleringen, att vattnet höjs och sänks så snabbt på ett och samma dygn. Rasen tender att öka i både antal och storlek, hävdar Mikael Olsson till SVT.
E.on som deläger och sköter driften av Sollefteå kraftverk, säger att man ska utreda ansvarsfrågan och om man har ett ansvar, ska man lösa det med fastighetsägaren.
Se SVT:s inslag.

Vallgravsmetet är ett utmärkt tillfälle att visa upp de häftiga förutsättningar till ett fint fiske som finns centralt i Göteborg. På torsdag 14 maj är det dags!
Eventet arrangeras av Sportfiskarna och Studiefrämjandet för 42:a året i rad. Det är en stor artrikedom i vallgraven då Göta älv är ett av landets mest artrika vattendrag. I vällgraven kan du få såväl abborre och gädda som plattfiskar och havsöring. Desstutom har vattenvaliten i Vallgraven blivit så bra att du kan ta med dig fisken hem och äta den. Vill du inte göra det, kan exemplaren skänkas på plats till Naturhistoriska museet för analyser och forskning.
Fisket sker med en krok och ett spö och ett otacklat spö får medföras i reserv. För mer regler och exakta tidpunkter, läs mer på Sportfiskarnas sida.

För tre år sedan besökte Filippo Restainos Mörrum för första gången. Han fick ingen fisk, men blev fast. I våras sade han upp sig och flyttade till Mörrum från Danmark. Nu har han äntligen fått sin drömfisk.
Filippo har kämpat varje dag från klockan fem på morgonen till nio på kvällen. Hans kastande har blivit bättre och bättre och han har fått hjälp och råd från rutinerade fiskare.
– Det finns en kamratskap, en gentlemannamässighet, alla delar med sig av tips och idéer. De har blivit goda vänner under veckorna som gått, säger Filippo.
Så häromdagen small det plötsligt till. För första gången någonsin har Filippo en lax på kroken. Den rusr in i backingen, ner i pool två. Under den 25 minuter långa fighten är den dessutom nere och vänder runt en sten så att han måste ge löslina, den gör ett hopp precis bredvid honom innan den till slut landades på Cognac Island.
– Jag var helt säker på att skulle tappa den, jag har aldrig drillat en så stor fisk förut.
16,5 kilo vägde denna efterlängtade lax. Nu ska Filipo åka på semester med sin flickvän som inte sett honom på länge.

I en värld där papperstidningar har det tufft, ökar Allt om Flugfiske sitt lösnummersälj med hela 20 procent!
Med Johan Klingberg som chefredaktör och Ulf Börjesson som formgivare har Allt om Flugfiske nu vänt upp sin trend rejält. En bedrift i dagens tuffa mediavärld. Både Klingberg och Börjesson har en benfast tro på papperstidningens framtid och menar att aktiviteten att läsa ett välskrivet magasin, är en utmärkt kompletterande syssla i vårt i övrigt skärmstyrda liv. Och det verkar som om de har lyckats förmedla den känslan till läsaren.
Allt om Flugfiske nummer två kom ut i butik ut förra veckan. Detta nummer fokuserar bland annat på sommarens fjällpärlor, på laxfiske i Byske, på myggpuppor, regnbågens favoritnymfer, flugfiske-set för nybörjare och idfiske på fluga. Förhoppningsvis responderar publiken lika bra på detta nummer.

En grupp i Norge har tagit ställning mot laxodlingsindustrin och ska hålla en manifestation framför Stortinget i Oslo 27 maj.
Laxodlingdsindustrin i Norge är stor och mäktig. Den omsätter över 50 miljarder norska kronor per år och för norrmän att kritisera den är känsligt. Det handlar om många jobb och hela byars försörjning. Men det handlar också om att Norge i och med laxodlingarna, sänker andra byar, vars försörjning baseras på sportfisketurism.

Fodret görs från fisk som trålas upp ur haven runtom i världen.

Att laxuppgångarna blir allt sämre, beror enligt många på laxodlingarna. Laxodlingarna förorenar de vilda bestånden med laxlus och andra sjukdomar. De vilda beståndens gener, blandas upp med de sönderavlade laxar som rymmer från odlingarna. Dessutom skapar själva odlingarna övergödning och giftutsläpp. Som om inte detta var nog, behövs ju även foder till odlingarna, foder som görs från fisk som trålas upp ur haven runtom i världen.
Manifestationen äger rum på Eidvolls plats utanför stortinget i Oslo 27 maj klockan 16.00. Läs mer på gruppens Facebooksida. 

Det fortsätter att rasa in meterlånga gäddor till 100-klubben. En av de längsta gäddorna i år är den 120 centimeter långa fisk som Mattias Jansson från Söderhamn fick.
Mattias berättar att han hade fått många rapporter om fiskar på tio-elva kilo i detta vatten. Till en början var dock Mattias inte särskilt imponerad av vattnet.
– Vi piskade på med alla möjliga beten i två dagar och fick bara två småttingar. Men, på slutet av andra dagen blir jag skapligt tagen på sängen när det plötsligt smäller på något tungt på min McPike 25 centimeter, säger Mattias Jansson.
Mattias tror först att det är en felkrokad gädda, för den drar åt sidan likt en paravan.
– Men jag hade lite fel och mitt livs fajt tog vid. Så småningom kunde jag handlanda, väga, mäta, fotografera och släppa tillbaka en drömfisk. Det var inte helt enkelt att göra det här ensam. Gäddan var 120 centimeter lång, olekt och fet och vägde hela 13,2 kilo!
Anmäl din gädda över 100 cm till 100-klubben du också. Du blir automatiskt registrerad i meterligan.

Nicka Hellenberg

Marint skräp har på bara några decennier blivit ett stort problem både ute till havs och längs våra kuster. Bohuskusten får ta emot flera hundra ton skräp årligen :
Sedan 1 januari 2008 finns inget statligt stöd till städinsatser. Elva kommuner från Strömstad i norr till Göteborg i söder har därför gått samman för minska mängden marint skräp utefter Bohuskusten. I fjol gav HaV, drygt 1,9 miljoner kronor för att stödja deras arbete.
HaV väljer nu att fortsätta stödja projektet och ger bidrag på totalt sex miljoner kronor, fördelat över 2015 till 2018. Pengarna ska förutom strandstädning även gå till att bland annat utveckla den digitala strandstädarkartan som använts av kommunerna Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekil. Tanken är att den i framtiden ska kunna användas i hela Bohuslän.

Vad har pigghaj, lyrtorsk, håbrand, ål, brugd och storfjällig skoläst gemensamt? Jo, de är alla klassade som akut hotade på Artdatabankens rödlista.
Akut hotad är den högsta klassen på rödlistan. Nästa läge är nationellt utdöd. På rödlistan, men med något lägre varningsflagg finns tyvärr ytterligare 26 fiskarter. Några av arter var det inte så länge sedan både folk i allmänhet och sportfiskare ansåg vara ganska vanliga fiskar, såsom torsk, kolja, långa och vitling. Eller sötvattensfiskar såsom lake och vimma.

Akut hotad är den högsta klassen på rödlistan. Nästa läge är nationellt utdöd.

Det var nyligen en del rabalder runt att nordhavsräkan hamnade på Artdatabankens rödlista. Somliga yrkesfiskare menade att denna räkart inte alls är hotad och att rödlistningen är felaktig. Bedömningarna görs av Artdatabankens experter i samarbete med 14 expertkomitteer bestånde av mer än hundra ledamöter. Data hämtas från artdatabankens databaser, andra databaser, från forskningsresultat och från offentlig statistik. Kriterierna man bedömer är populationsstorlek, minskningstakt, fluktuation, utbredningsgrad och fragmentering.
Med andra ord så rödlistas inte arter slumpmässigt, utan det finns goda grunder för Artdatabankens bedömningar.

Projektet ”Börja fiska” är igång! 5 000 barn ges möjlighet att låna en fiskeutrustning under hela långa sommarlovet.
Barnen får också en rejäl samling andra bra saker och tips – till exempel ett fiskekort för mer än 500 vatten. Bakom satsningen står Abu Garcia, Sportfiskarna, Unga Sportfiskare, Sveaskog och en lång rad framsynta sportfiskebutiker från Ystad i söder till Kiruna i norr.
”Börja Fiska” har försett mer än 60 000 barn med fiskespön under somrarna sedan 2006.

Sommarlovet är den perfekta tiden för att finna äventyret och glädjen med sportfiske.

Startpaketet med haspelspö och rulle ger nästa generation sportfiskare möjligheten till en kalasstart på sommarlovet med roligt fiske och friluftsliv.
– Sommarlovet är den perfekta tiden för att finna äventyret och glädjen med sportfiske. Förutsättningarna för ett livslångt intresse och engagemang för livet under ytan börjar här, säger Sportfiskarnas generalsekreterare Anders Karlsson.
Läs mer på Sportfiskarnas sida.

Ny forskning har visat att den märkliga fisken glansfisk är fullt varmblodig. Generellt är alla fiskar kallblodiga, men tonfiskar och hajar har vissa varmblodiga drag.
När vattnet är kallt är fisken kall, det är konsekvensen av att vara kallblodig. Det gör att fiskens beteende är styrt av vattentemperaturen och att fiskar på våra breddgrader har låg aktivitet under vintern.
Den vackra och fascinerande glansfisken, som lever på djupet ända från Nordnorge ner till Sydafrika, har dock nyligen funnits varmblodig. Den alstrar värme genom att konstant flaxa med fenorna och lagra värmen med hjälp av blodomloppet och gälarna. Upphettat blod från fiskens inre värmer upp kallt blod från gälarna.

Tonfiskar och hajar är ”delvis varmblodiga” och kan hålla värmen i vissa muskler.

Effekten blir att glansfisken kan vara både snabb och rörlig nere på djupet, där vattnet är kallt. Där kan den effektivt jaga bläckfiskar och andra bytesdjur.
Tonfiskar och hajar är delvis varmblodiga och kan hålla värmen i sina muskler. Däremot inte i sina inre organ, som glansfisken kan. När hajar och tonfiskar dyker ner på djupet, kyls deras organ ganska snart av.
Den diskusformade glansfisken kan bli hela 2 meter lång och väga upp till 200 kilo. Glansfiskens närmaste släktingar är de ännu konstigare fiskarna sillkung och vågmär.

Vill ni åka på Fiskekryssningen i år, men har en tight ekonomi. Då ska ni boka nu!
Med boka-tidigt-rabatten får ni biljetten upp till 25 procent billigare. Det billigaste alternativet kostar då 490 kronor istället för 650 kr. En lite bättre hytt för två kostar 870 kr istället för 990 kr per person.
I år kommer vi satsa på fler olika spår under det intensiva dygn som Fiskekryssningen äger rum. Vi kommer att köra en ekolodsskola med både föreläsningar och demonstrationer av olika ekolod. Det blir en gösshow, där svenska gösseliten ställs mot väggen, det blir en hel mässa med fiskedestinationer, flugbindningsworkshops, föreläsningar av alla de slag samt whiskyprovning. Det finns något för alla!
Ring och boka direkt innan platserna tar slut. Boka-tidigt-rabatten är begränsad till de 200 första som bokar innan 31 maj.
Läs mer på Fiskekryssningen.se eller ring direkt och boka på 08-666 33 33.
Se Fiskekryssningensfilm.

Ihelgen hölls Baltic Salmon Game vid Sandhamn Marine utanför Torhamn i Blekinge – ett trollingevent med laxen i fokus. 
Lördagens stora höjdpunkt var trollingtävlingen, som arrangerades i skön avslappnad stil.
– Vi vill inte se det här som en renodlad tävling. Det här är en trollingträff med tävlingsmoment, till förmån för Stiftelsen för Östersjölaxen och vi hade en trevlig dag på sjön trots busigt väder. Man skulle kunna kalla det trivseltrolling, säger Ulf Johansson på Sandhamn Marine som tillsammans med Peter Jörgensen står för arrangörskapet.
Väderprognoserna inför tävlingsdagen visade hårt väder och 19 trollingbåtar fanns uppskrivna på anmälningslistan. Tio båtar trotsade de hårda vindarna och lämnade hamnen tidigt på morgonen.
På kvällen när alla båtar var tillbaka i hamn, höll Martin Falklind ett föredrag om sina fiskeäventyr samt berättade om syftet med Stiftelsen för Östersjölaxen.
– Vi hade en jättetrevlig kväll med en intressant föreläsning av Martin och alltsammans för en god sak som berör oss alla, det känns jättebra, fortsätter Ulf.
Eventet inbringade över 10 000 kronor till stiftelsen där inkomster från exempelvis anmälningsavgifter och boende öronmärktes till laxen. Även inkomsterna från kvällens lotteri med ett ekolod, skänkt från Raymarine, gick oavkortat till eventets ändamål.
Tanken är att detta trollingevent inte var en engångsföreteelse.

– Det här är början på ett återkommande årligt event för att samla in pengar till stiftelsen och goda gärningar för laxen.

– Evenemanget har endast fått positiv respons och nästa år är vi tillbaka igen och då är det ännu fler som kommer hit, hälsar Ulf.
Och hur gick det med fisket och tävlingen? Jo, nästan alla båtar fick fisk innan tävlingen blåstes av efter sju timmars fiske – dock ingen lax.
– Det är lite anmärkningsvärt i sig. Vi har haft 80 beten i vattnet, i sju timmar! Sista tiden har det varit riktigt trögt vårfiske i jämförelse med tidigare år, och så är fiske ibland. Vi vill såklart stödja östersjölaxen i allmänhet, men vi hade faktiskt tänkt fånga någon lax, skrattar Ulf.
– Vi på Fiskejournalen är stolta att få vara med på detta roliga och inte minst viktiga arrangemang. Ett stort tack till alla som varit delaktiga under helgen, avslutar Martin Falklind.
Anders Holm

Många kryssningsfartyg fortsätter tömma sitt avloppsvatten i Östersjön. De stora operatörerna som TallinkSilja, Viking och Birka Cruises sköter sig dock.
Bara några få av 33 kryssningsoperatörer som trafikerar Östersjön garanterar att de tar hand om sitt avloppsvatten på ett tillfredsställande sätt. Bland färjelinjerna tar cirka hälften ansvar för sitt toalettavfall. Det visar en ny WWF-undersökning, ”Skit inte i Östersjön”.

Skit inte i Östersjön!

WWF har under april och maj kontaktat ett 50-tal kryssnings- och färjerederier med anledning av WWFs initiativ ”Skit inte i Östersjön”. De fick frågan ”Kan ni bekräfta att inget av era passagerarfartyg släpper ut orenat avloppsvatten i Östersjön samt att avloppsvattnet antingen effektivt renas ombord eller i sin helhet lämnas vid särskilda mottagningsanordningar i hamn?” Enligt svaren hanterar bara ett fåtal sitt avloppsvatten på ett sätt som inte bidrar till övergödningen.
Se listan här.

Stipo Lipovac har kämpat länge för en gös över tio. Nu small det till i vertikalprylarna och upp kom en gös på 11140 gram.
Det började tidigt på morgonen med att Stipo får ett fint eko på lodet. Han har inte riktigt fått ordning på sina grejer än, men blir ivrig och kan inte låta bli att släppa ner på ekot. Det smäller på rejält och han ser att fisken är fin – troligtvis kommer han att få sin efterlängatde tiokilosgös. Men håven är inte i ordning och Stipo fipplar för att få ut skaftet . Fisken är uppe och skakar på huvudet, men kommer loss medan Stipo kämpar med håven.

Sedan sätter han på sin favoritjigg – den handgjorda Isomjiggen.

Efter en del grämelse övertygar dock Stipo sig själv att dagen bara har börjat. Och så är det. Han får snart en gös på 9,5 och ännu en på 8,5. Sedan sätter han på sin favoritjigg – den handgjorda Ismojiggen  XL med färgen 11+ L. Hugget kommer direkt och det är brutalt. ”Denna gången ska jag se till att fisken hamnar i håven”, tänker Stipo.
Och i håven landar den, drömgösen på 11140 gram.

Nu leker gäddan och båtklubbarnas sjösättningar närmar sig. Det är dags att göra båten färdig för sjön och du behöver inte använda giftiga färger.
Idag målar cirka 80 procent av alla båtägare sin båt med mer eller mindre giftig båtbottenfärg för att slippa beväxning och havstulpaner. Till det går det åt drygt en halv miljon liter färg per år.
Det är naturligtvis viktigt att undvika beväxning på båtar eftersom den både påtagligt ökar bränsleförbrukningen och påverkar båtens gång. Samtidigt ska man veta att samtliga Kemikalieinspektionens godkända båtbottenfärger innehåller gifter som är skadliga för livet i vattnet.

Även de godkända färgerna påverkar fiskyngel och andra havslevande organismer.

Glädjande nog finns det numera många alternativa giftfria metoder på marknaden. Förutom att dra upp båten på land när man inte använder den, kan man använda flytande presenningar, så kallade skrovdukar, som skapar en syrefri miljö närmast botten. En mer högteknologisk lösning är ultraljud som gör att vattenorganismerna inte trivs på båten. Att mekaniskt tvätta båten, för hand, eller med hjälp av en båtborsttvätt eller högtrycksspruta, blir också alltmer populärt. Se den tecknade filmen från Naturskyddsföreningen och Sportfiskarna om hur du kan göra för att hålla din båt ren från påväxt.

httpv://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/6-satt-att-slippa-bottenmala